Om GVVF & GVR

  

Vattenråd

Genom att agera tillsammans får enskilda medlemmar en större chans att påverka.
  

Gullspångsälvens vattenråd är ett forum för alla med intresse av vattenfrågor. Vi arbetar mycket med samverkan och informationsspridning och försöker åstadkomma en förståelse för vattenfrågor genom t.ex vattendragsvandringar och arbetsgrupper. Vattenrådet står för den lokala kunskapen inom vattenförvaltningen och är en viktig aktör i genomförandet av EUs vattendirektiv i Sverige. En stor del av det innebär att vattenrådet lämnar synpunkter på, informerar om och förankrar vattenmyndighetens åtgärdsprogram för att uppnå en god ekologisk status i våra vatten. Gullspångsälvens vattenråd bildades 2008.

Stadgar Gullspångsälvens vattenråd
Stadgar Gullspångsälvens vattenvårdsförbund
  

Alla vatten i Sverige omfattas av ett antal besluts- dokument som grundar sig i EU:s ramdirektiv för vatten. Dessa omfattar förvaltningsplan, åtgärds- program, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvens- beskrivning. Gullspångsälvens avrinningsområde omfattas av beslutsdokumenten för Västerhavets vattendistrikt. Dessa går att hitta på vattenmyndig- heternas hemsida.

  

  


  
  

 

Samordnad recipientkontroll (SRK)

En av vattenvårdsförbundets roller är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver de som har utsläpp till vatten att genom- föra. När flera kommuner, industrier och andra verksamheter utnyttjar samma vattenområde som recipient är det motiverat att samordna recipient- kontrollen i ett gemensamt program. Genom sam- ordning och redovisning i en gemensam rapport erhålls bättre och mer överskådlig information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) framgår av naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3)
  • Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde.
      
  • Relatera tillståndet och utvecklingen i vatten- området till belastande utsläpp och förväntad bakgrund.
      
  • Belysa utsläppens effekter i vattenområdet.
      
  • Ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder.

  

Beskrivning av Gullspångsälvens avrinningsområde

Gullspångsälvens avrinningsområde har en befolkning på ca 77 000 personer och ytan omfattar 5 050 km2. Avrinningsområdet består av tre delavrinningsområden:3

  • Timsälvens avrinningsområde
  • Svartälvens avrinningsområde
  • Letälven/Gullspångsälvens avrinningsområde.

Delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven hör till avrinnings- områdets norra del. Båda dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. 

Markanvändning

Huvuddelen av arealen består av skogsmark (67 %). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Övrig areal (16 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. är inhämtat från SCB 1998.)
  
Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt till området kring sjön Skagern. Hovaåns vattensystem har en mycket hög andel jordbruks- mark.
  
Svartälven-systemet domineras helt av skogsmark

  

Utsläppskällor

Punktkällor
I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punkt- utsläpp från kommunala reningsverk, metall- och verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk.
  
De kommunala reningsverken släpper ut kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiska ämnen och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med bl.a. metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med kväve, fosfor och syretärande organiska ämnen. Belastningen från sågverk består av syretärande organiska ämnen och fenoler.

Jordbruk och skogsbruk
I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiska ämnen och suspenderat material (ger grumlighet).
  
Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domi- neras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiska ämnen (humus), kväve och fosfor.

Regleringar 
Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde.

Atmosfäriskt nedfall
Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på om- rådets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall.

Gruvdrift
Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bl.a. via sediment och läckage från deponerade slagg- rester.

Se karta med punktkällor

  

  


Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund